I did it. :D

Det kändes tungt att masa sej i väg i morse det medges.

Mest för att jag var nervös över att jag faktiskt varit borta mina tre första dagar.

Den känslan var helt i onödan visade det sej då det inte rädde några tvivel om att det mest tyckt synd om mej som blivit dålig. :D

Har som sagt haft en toppen dag, å det var verkligen superkul!

Jobbet som sådan(daglig verksamhet för demenssjuka) passar mej ypperligt å jag tycke till å med jag lyckades ta egna initiativ redan i dag :)

I morron ska jag dit igen, å barnen är färdigkurerade å ska till dagis igen. :)

Så skönt att det är över nu. (*peppar peppar*)

De slipper inleda med långdag då mormorn hämtar dem redan klockan tre. :)

Den där underbara mormorn alltså, hon ska hämta barnen tidigt en dag varje vecka under tiden jag gör min praktik. Så tacksamt!   

Hon är banne mej min förebid min mamma, önskar jag var mer som henne faktiskt.

Hon ser aldrig problem utan bara möjligheter, är alltid positiv å aldrig nånsin trött trots heltids jobb å en massa annat på fritiden.

Å sån var hon när vi var små med, minns henne aldrig som sur eller trött.

Å då var vi ändå tre barn, plus ett fosterbarn under en tid.

Såklart hade hon ju pappa, han har inte varit frånvarande på något vis alls, utan de har varit ett team, men mamma är som sagt imponerande pigg å positiv jämt!   

Så mycket mer hade jag väl inte precis å tillägga just nu :)

Ha det bra å kram på er! :)