Jag försöker vakna med en positiv inställning å intala mej att jag är världens piggaste
men vissa mornar är det en anigens svårare än andra.
Som i dag.
När vi väcktes tio över fem av en röst som ropade: "det är blött i min säng".
Stapplade upp i mörkret i kylan(hy. jag fryser ännu..!) å möttes inte alls av kiss utan en unge å en säng täckt av kattbajs. :(
Jag har plockat ut deras låda å trodde i min enfald att de skulle säga till när det behövde gå ut.
Så var tyvärr icke fallet om vi säger så. :/
Stackars Viggo fick duschas å bäddas ner hos oss, men inte för en minut somnade någon i familjen om.
Roligare kan man ha om vi säger så.
Ovanpå känslan av att aldrig bli varm å att faktiskt inte vilja bege sej i väg alls har Viggo snöat in på hammerfall/Pontare-versionen av När vindarna viskar mitt namn. En mycket bra låt förvisso, men inte 150 gånger innan klockan sju...
Lurarna är på å de enda som hörs nu är vrålade youtube-dinosaurier på Leos platta.
Ett stående inlag i det här hemmet. ;)
Nu sticker vi å hoppas på å göra denna dagen bättre än den började. :D
Kram å hej på er! :)