Heeej på er! ;)

Varför finns inte sånna här tröjor till vuxna för? ;)

( http://www.kappahl.com/sv-SE/kappahl/kids/alla-barnplagg/321737/ )

Jag kan ju knappt kommunicera utan emojis(saknar det så här på bloggen!) som den sms-nörd jag är å hade gladeligen tagit på mej en tröja med emojis(som ni vet! :P)

Anyway.
Här sitter vi å vrålglor på våra skärmar jag å barnen.
De har en liten lego-paus å Viggo ser på julkalendern! ;)

Den må va utskälld å hatad å "inte som vanligt" men Viggo älskar den å jag gillar med det jag hör. ;)

Jag sitter här å funderar lite på hur snabbt dagen gick å på att min eviga tungsinthet faktiskt har lättat.
Jag känner igen mej själv, den gamla Lisa som jag var för typ tio år sen.
Som vill göra saker å ser positivt på det mesta.

Tänk vad onödigt länge jag inte mått mitt bästa?
Det är inte så att det varit katastrof under tio år, jag har mått bra också, det har jag verkligen.
Men i perioder å i synnerhet de senaste åren har jag tagit på mej för mycket å inte haft någon ork kvar till vettiga å roliga saker å framför allt de senaste månaderna har ju ångesten tagit över som de flesta av er vet.

Men nu som sagt.
Känns det lättare.
Jag vågar hoppas lite på att medicinen hjälper mej att få den där extra sparken att orka å kunna förvalta alla verktyg jag egentligen har att tillgå.
Å att jag kanske får må mer bra än dåligt framöver.

Alla får tycka vad de vill å det är säkerligen olika, men för mej var medicinering en bra idé å en magisk hjälp vad det verkar so far.
(Blygsam optimism är bättre än besvikelse dock. ;P)

Nu ska jag ordna i hop lite mat här innan vi ska till förskolan å kolla på vår tärn-gosse! ;)

Kram å tack för ni läser(å skriver en kommentar eller två?! :P) <3