Försöker njuta av lugnet mellan bråken men glädjen vill inte riktigt infinna sej.
Det känns som jag misslyckas vad jag än gör just nu.

Efter befriande nakenbad å skogs runda känns sinnet lättare men jag ändå inte sluta grubbla över hur jag blev så trasig egentligen?

Ansvaret för förändring ligger i vilket fall hos mej.
Å med ett glas sangria i handen lovar jag mej själv att ordna upp det här nu.

Prioritera rätt å sortera.
Jag vill leva mitt liv inte bara ta mej igenom det.

Varför är det så himla svårt för mej att låta lyckan å glädjen ta överhanden?
Den finns ju där.
Alltid egentligen.

Semestern 2015.
Sista dagen i dag.
Det varken regnar eller blåser så jag passar på att vara utomhus. ;)

Hela året har jag varit utväntandes på sommaren, å så kom den aldrig.
Man kan inte göra något åt vädret, å det är inte lönt å pipa över, men jag hade hoppats på betydligt fler bad under semestern såklart.

Vi har mycket härligt att se tillbaka på, det har vi verkligen, å vi har njutit ändå, det har vi verkligen.
Men ändå, denna sommaren går inte till historien som den bästa precis.
Det låter bittert, jag vet, men livet är inte allt på topp.

Tyvärr var det inte bara vädret som inte blev som jag tänkte mej, men jag forsätter å hoppas på att hösten blir bättre än bäst nu.

Började eftermiddagen med ångest över allt jag inte orkar å funderingar på om alla andra också är slitna eller om det bara är jag?
Det har tagit över min hjärna känns det som.
Är det alla år av sömnlöshet å non-stop framåt-ångande som kommer i fatt?
Är jag fortfarande ovan att stiga upp å jobba fem(fyra) dagar i streck?
Eller måste jag bara inse att det är så här det är?
Att jag inte orkar allt jag vill(å egentligen ingen annan heller men det talar ingen om?)?

När Martin kom hem piggnade jag faktiskt till av tanken på vår oplanerade helg å kvällens matkasse-trots(vem grillar inte i dag liksom?) å städade av altanen! :)

Det finns hopp om sommar i luften i dag.
Ljumna kvällar å mina älskade bad(å stugan!) jag längtar.
Å fram tills dess funkar rosé på altanen i väntan på fredagsgill utmärkt! :)

Ombytt å klar.
Det får va hur soligt det vill men jag tänker inte sätta en fot utanför dörren mer i dag!

Vilken vidrig dag detta blev.
Har haft hemlängtan till tusen å inte haft nån som helst lust till någonting.
Varit ett känslomässigt vrak, trött, rastlös å lipig.

Fick till å med stänga in mej en stund på jobbet å torka tårarna.
Jag har ont i en fot å vill nog allra helst bara bädda ner mej å sova tills i morron.

Men jag ska försöka skaka av mej olusten å njuta av mina fina barn som jag längtat så efter hela dagen.
Det ska nog ordna upp sej om efter nån timme i deras sällskap. <3

Jag återkommer med fredagsmys-tips om en stund. :)

Kram på er!

I badrumsskåp nummer 1, vad gömmer sej väl där?

Jojomensan!
Blöjor.
Det är ju bara 2,5 år sen eller så sen någon använde det här.
Å som synes trängs dom med toapapper å flytande tvål, dvs. Grejer vi använder oss av ofta.
Hur kan dom ändå legat där så länge..?!

Å håll i er nu.
Det blir värre.
I skåp nummer 2:

Leo slutade ammas när han var fyra månader.
Å han blir fem efter sommaren.
Men visst, amningsinlägg är säkert bra å ha. :P

Resterande skåp vågar jag inte ens öppna. :)
Fast samtidigt..
Kan det bli mycket värre än det här.
:D